Nätverksintegration & liv Västerås

Föreningen för integration, solidaritet och mänskliga rättigheter

Latinsk teaterfestival Första lilla format

Stockholm Sverige

'' Starka skäl att göra kraftfulla åtgärder''  William Shakespeare.

Information om hur situationen är i Colombia

Colombia ligger i nordvästra Sydamerika. Huvudstaden heter Bogota. De nordvästra delarna av landet utgörs av kust som ligger mot karibiska havet och de sydvästra delarna utgörs av kust mot norra Stilla havet. Det bor över 45 miljoner invånare, den tredje största befolkningen i Latinamerika. Den officiella ekonomin bygger på olja, naturgas, kol, järn.

Colombia är känt över hela världen för produktion av kaffe, blommor och smaragder. Även för sin kulturella mångfald och för att vara det näst rikaste landet i den biologiska mångfalden i världen. 

Trots att Colombia har stark ekonomi, så är omfattningen av fattigdom bland barn och unga colombianer 45 %, och 17 % är hemlösa. 62 % av unga colombianer har inte tillgång till förväntad livslängd på grund av undernäring, dålig hälsa och okunnighet. Mer än 20 miljoner människor lever i fattigdom i Colombia och mer än 8 miljoner lever som hemlösa. Det betyder att omkring 30 miljoner människor har inte tillräckligt med resurser för att njuta av ett drägligt liv i det sydamerikanska landet. Några skäl till den ökande fattigdomen är minskningen av de sociala utgifterna och den stadigt ökande militärbudgeten. Ungefär 5,2 miljoner colombianer har fördrivits ifrån sina hem inom sitt hemland menäven blivit tvungna att flytta till andra länder på grund av den väpnade konflikt.

Colombiakonflikten; Rötterna till dagens konflikt i Colombia anses oftast härstamma från mordet på Jorge Eliecer Gaitan, den 9 april de 1948. Gaitán var en colombiansk liberal oppositionspolitiker som mördades på oklara grunder i huvudstaden Bogotá, i något som kom att kallas "el Bogotazo". När mordet blev känt i nationella medier utbröt kravaller på gatorna i flera städer runt om i landet, och endast i Bogotá beräknas över 3000 människor ha dött denna dag. Mordet blev startskottet för ett tio år långt inbördeskrig, "la violencia", där ca. 200.000 människor dog.

För att få slut på inbördeskriget beslöt det liberala och det konservativa partiet att helt sonika dela på makten mellan åren 1958-1974, i den så kallade "Nationella Fronten". De hade mandatperioder à 4 år i taget, och turades om att sitta vid makten. Under denna tid uppstod de olika gerillorna på många håll i landet, något som dels anses bero på statens negligering av landsbygd och periferi och rådande maktmonopol, dels på uppmaning av och inte minst ekonomiskt stöd från andra länder runt om i världen, till exempel Kuba och Sovjetunionen. Vid denna tid hade gerillorna ett visst mått av folkligt stöd från vänsterintellektuella och bondesamfund.

Kampen mot narkotikakartellerna intensifierades i slutet av 1980-talet. Bl.a krävde USA att man skulle utlämna flera ledande narkotikahandlare. Detta resulterade i att hundratals människor blev dödade, däribland Pablo Escobar, boss för Medellinkartellen.

För att bemöta gerillorna på landsbygden samt för att gå militärens smutsiga ärenden i form av olika övergrepp på civilbefolkningen, bildades de paramilitära styrkorna, idag kända under namnet AUC (="Colombias förenade självförsvarsstyrkor"). Paramilitärerna är ökända för sinamassakrer, försvinnanden och social rensning i städer och byar, och enligt Human Rights Watch är de ansvariga för över 70% av morden på politiker och fackföreningsledare i Colombia. År 2004 inleddes en avmobilisering av AUC, denna är dock mycket omdebatterad och kritiserad, dels för omfattande amnesti till de skyldiga, dels för undermålig gottgörelse till de många offren för deras brott. Vidare har det uppdagats att under den tidigare presidenten Álvaro Uríbe (president 2002-2010) hade de paramilitära ledarna politiskt inflytande över stora delar av Colombias kongressledamöter och lokalpolitiker, som ska ha mottagit mutor och pengar till valkampanjer för att gå AUC:s ledare till viljes. Sedan AUC avväpnats har vissa stridande reintegrerats i samhället, medan andra har tagit upp vapnen igen för att försvara sina intressen i knarkhandeln och inte minst sin sociala maktposition i många städer och kåkstäder, främst vid kusten och södra delen av landet.

Under 1990-talet har även gerillornas strategi förändrats, mycket på grund av odling av och handel med narkotika. Av de många gerillor som fanns på 60- och 70-talen kvarstår nu bara FARCoch ELN, av dessa är den första störst och militärt överlägsen den andra. FARC är ökända för kidnappaningar, utpressning,mord och terroristattentat mot både civila och poliser, och i deras våld sitter både nationella och internationella medborgare, politiker och affärsmän. Både AUC och FARC är terroristämplade av såväl EU som Colombias allierade, USA.

Trots den ökade säkerheten i vissa regioner har antalet internflyktingar ökat under 2009 och 2010. Under perioden januari till augusti tvingades i snitt 500 människor om dagen lämna sina hem, vilket bland annat beror på de nya gängkrigen i Medellín och Cali med närområden. Många internflyktingar säger också att nya paramilitära grupper, som de högerpolitiskt inriktade Aguilas negras, är ansvariga för att tusentals människor blivit hemlösa i områden där multinationella bolag verkar. 

20 Juni 2011 FN-kontoret för FN:s hogkommissarie för flyktingar (UNHCR), meddelade att Colombia är workld nummer ett land för intern förskjutning och betonade afro-colombianska och indianer fortsatte att vara den framträdandeoffren för denna fenomen. tankesmedjan Maplecroft har Colombia världens sjätte största risk för terrorhandlingar.    

 Colombia.

Senaten i Colombia delegera '' Cruz de caballero" till Jael Quiroga Carrillo 

Oktober 15  2012.

Som ett erkännande av hans ovillkorliga åtagande att försvara de mänskliga rättigheterna och synnehet offer för statliga brott i Colombia. Även i fallet med den patriostika unionen, den Colombianska staten att ge Cruz de caballero till Jael Quiroga direktör för Corporation Reiniciar, torsdagen 18 oktober på den Colombianska national capitol.  

Vad är mänskliga rättigheter?  

Mänskilga rättigheter är regler där det står vilka rättigheter människor har. Rättigheter är individuella. Det betyder att reglerna gäller för varje människa. Det är staten som ska skydda människor och se till att de får sina rättigheter. Det finns olika sorters rättigheter. Men alla rättigheter är viktiga. En del rättigheter är polistika och medborgerliga. Människor ska ha rätt säga vad de tycker, tro på vilken gud de vill och kunna välja att vara med i föreningar. Andra rättigheter är ekonimista, sociala och kulturella. Människor ska ha rätt till ett arbete och att äta sig mätta. Människor som inte kan arbeta ska få hjälp av samhället. Alla ska få sjukvård och lära sig att läsa och skriva.

FNs regler om mänskliga rättigheter.

Efter andra världskriget började länderna samarbeta i förenta nationerna, FN. I FNs allmänna förklaring om mänskliga rättigheterna talar länderna i FN om hur de tycker att det ska vara i världen för att människor ska kunna leva i fred och frihet.

Det här är vad den allmänna förklaringen bland annat handlar om: 

Alla människor är lika mycket värda. Mänskliga rättigheter gäller för alla människor. Alla människor har rätt att leva och att vara medborgare i ett land. Länderna ska skydda människor så att de kan känna sig säkra. Ländernas lagar och domstolar ska behandla alla människor lika. Människor ska kunna resa i sina länder och till andra länder. Länderna ska ta emot flyktingar som saknar skydd i sina egna länder. Människor ska själva få bestämma över sina liv. De ska få gifta sig, tycka vad de vill och tro på vilken gud de vill. Länderna ska kämpa mot fattigdom och se till att människor har arbete och bostad, får äta sig mätta och lära sig att läsa och skriva.